Geting – Stick åt skogen! (Skadedjursguiden 2024)

Hitta på sidan

Fakta om getingar

Är getingar farliga?

Bekämpa getingar

Getingar kan vara påflugna och aggressiva. Dock är de även viktiga pollinerare. Dessutom är de rovdjur som äter larver som annars skulle ha utvecklats till skadeinsekter.

Det är ändå inte kul att bli stucken. Här beskriver vi hur du kan undvika getingar och bli av med dem när det behövs.

 

Fakta om getingar 

De vanliga getingarna (Vespinae) är den bobyggande arten som vi associerar med i dagligt tal. De vanligast arterna i Sverige är: Bålgeting, Vanlig Geting, Rödbandad Geting och Husgeting.

 

Bålgeting (Vespa Crabro)

Bålgetingen är vår största och trots sin storlek även mest fridsamma geting. Den är till och med störst i Norden. Arbetarna blir 8-24 mm, hanarna 21-28 mm och drottningarna 25-35 mm långa. Man kan känna igen den på att den har en gulröd grundfärg och rödaktiga partier på huvudet.

Bålgetingen är en rovinsekt som bland annat äter vanliga getingar och andra leddjur men även trädsav och fruktsaft. Den äter även humlors och bins larver och honung. Den använder sin gadd för att ta kål på bytena.

Bålgetingarna bygger runda bon som kan vara lika stora som ett människohuvud. De bygger bo av träfibrer som drottningen tuggat upp och blandat med sin saliv. Bålgetingboet hittar du i ihåliga träd, fågelholkar, under tak och inomhus. Om bålgetingsamhället blir stort, runt 400 individer, kan bålgetingen anlägga nya bon i närheten. Under varma somrar kan det därför bli många bålgetingbon lokalt. Bålgetingen är som mest aggressiv när boet blir stört och om man befinner sig 2-3 meter ifrån det. Den är vanlig i de södra och sydöstra delarna i Sverige.

Bålgetingen attackerar sällan människor. Ett stick från en bålgeting är inte farligare än ett stick från vanlig geting men om man är överkänslig kan det vara farligt. Bålgetingen, liksom andra getingar, kan sticka dig flera gånger.

 

Vanlig geting (Vespula Vulgaris)

Vanlig geting är Sveriges vanligaste geting, vilket man hör på namnet. Den vanliga getingen tillhör familjen jordgetingar och har gul grundfärg. Arbetarna är 10-15 mm, hanarna 12-16 mm och drottningarna 13-19 mm långa.

De ägg som drottningen lägger blir larver som efter 10-20 dagar förpuppar sig. En vecka därefter utvecklas de till arbetare. De hjälper till att underhålla boet och samla in föda till drottningen och larver.

Vanlig geting kan vara svår att skilja från andra arter på grund av deras utseende och längd.

Boet hos vanlig geting kan man känna igen genom att dess yttre hölje är tunt och brunaktigt. Det består av små delar som ser ut som musselskal och har en pumpaliknande form. Boet är ofta beläget under markytan och arten är beroende av murken ved för att kunna bygga boet. Vanlig geting ställer ofta till med besvär genom att vara aggressiva i vår närhet och att de är många. Ett samhälle kan bestå av upp till flera tusen individer.

Vanlig geting förekommer i hela landet.

 

Rödbandad geting (Vespa Rufa)

Den rödbandade getingen är av medelstorlek. Arbetarna är 10-15 mm, hanarna 12-16 mm och drottningarna 13-19 mm långa. Getingen har röda partier på framförallt första och ibland andra bakkroppsleden. Ibland har den även röda fläckar. I regel har arbetarna mer rött på bakkroppen än hanar och drottningar.

Den rödbandade getingen bygger bo i mer fuktiga och skuggiga miljöer än andra arter. Boet är grått och ligger i håligheter under eller ovan markytan (ihåliga stubbar, fågelholkar, täta buskar, vindsutrymmen). Ibland ligger det långt ner i marken och har då en ingångstunnel. Som mest kan ett bo innehålla 200 drottningar, 180 hanar och 450 arbetare.

Rödbandad geting hör normalt inte till de aggressiva getingarterna. Den förekommer i hela Sverige.

 

Tyskgeting (även tysk geting, husgeting, Vespa Germanica)

Tyskgetingens grundfärg är lysande citrongul. De är medelstora och arbetarna är 10-15 mm, hanarna 12-16 mm och drottningarna 13-19 mm långa.

Tyskgetingen bygger ofta bo i hålor i marken. Bland annat används exempelvis övergivna sorkhålor som bon. Bona kan också byggas i håligheter i husväggar.

I Sverige förekommer tyskgetingen främst i Göta- och Svealand samt i Gästrikland och på några platser längs Norrlandskusten.

 

Vad äter getingar?

Insekterna är rovdjur och fångar bland annat insektslarver att mata sina egna larver med. Vilken insektsart de tar beror på utbudet där de befinner sig.

Vuxna getingar dricker främst nektar och en sockeraktig lösning från sina egna larver, men även kött, frukt och fisk. Nektarn tar de från blommor som har lättåtkomlig sådan, det vill säga rosenväxter, flockblommiga och korgblommiga växter. De tycker om våra vanligaste bär- och fruktväxter, så som äpple, päron, plommon, jordgubbar och körsbär. Dessutom gillar de hallon och björnbär som de även pollinerar.

 

Är getingar farliga?

Getingstick kan vara farliga om man är överkänslig. Getingar sticks när de känner sig hotade eller blir klämda, och det är bara honorna som har gadd. Man uppskattar att var tionde svensk är allergisk mot getingstick.

Till skillnad från bin kan getingar stickas flera gånger. Ett stick brukar ge intensiv och pulserande smärta där man blivit stucken. Området rodnar och svullnar sedan och börjar ofta svida och klia.

Ta bort gadden om den sitter kvar. Det går att lindra smärtan med en isbit eller kallt vatten. För att lindra sveda och klåda kan du använda alsolsprit, kylbalsam eller xylocain (lokalbedövande salva). Sätt på ett plåster över getingsticket för att undvika att klia sönder huden och få infektion.

Kontakta omedelbart läkare om du blivit stucken i mun, svalg eller hals då halsen kan svullna igen, eller i ögat, eller om du är allergisk mot getingstick.

Bekämpa getingar

Undvik getingstick

Det finns några saker att göra för att slippa bli getingstucken.

• Undvik häftiga rörelser mot getingar, de kan bli provocerade och arga

• Drick inte ur en flaska eller burk som inte är genomskinlig

• Gå inte barfota utomhus

• Undvik parfymer och färgglada kläder ute

• Plocka bort fallfrukt eftersom getingarna kan finnas på marken

• Täck över mat som ska ätas utomhus

 

Ta med allergimedel vid allergi. Om du har svår allergi är det bra att ta med en adrenalinpenna för säkerhets skull.

 

Ta bort getingbon

Om du vill ta bort getingbon, gör det tidigt på säsongen (våren) då de är som minst, ungefär som en pingisboll. Senare på säsongen kan ett bo vara stort som en badboll i värsta fall och då kan det bli farligt.

Du bör ha skyddskläder eller heltäckande, långärmade kläder och handskar, exempelvis diskhandskar.

Ta bort boet på kvällen eller natten då getingarna är mindre aktiva. Lättåtkomliga bon kan tas bort med dammsugare eller plastpåse.

 

Bli av med getingar

Det finns ett par sätt att undvika getingar på, nämligen:

• Getingfälla. Det är ett smidigt sätt att hålla de borta från exempelvis uteplatsen. Getingfällan fungerar genom att den lockar till sig insekterna som sedan drunknar i lockmedlet. Ställ fällan en bit från det område där du inte vill ha getingar.

• Insektsnät. Det är ett bra hjälpmedel för att förhindra att de flyger in i huset när fönster eller dörrar är öppna.

• Ställ ett glas saft eller liknande en bit bort från där du ska sitta utomhus så getingarna lockas till det istället för din mat.